Att leva i ett land med 9 miljoner idioter

För många år sen levde jag i ett land med nio miljoner idioter. Och det kan jag säga:

Det är skitjobbigt! Ingen gör det den ska. Aldrig är det nåt som fungerar. Och alla har en enorm utvecklingspotential!

  • Om jag var och handlade blev jag irriterad på kön till kassan.
  • Ute i trafiken körde alla antingen som svin eller som sniglar.
  • Och människor var elaka mot mig. Bara mot mig.

Upplevelserna var många fler än dessa exempel, men jag tror du förstår vad jag menar.

Jag förstod inte då att det hade räckt med att förändra en enda person och mina upplevelser av exakt samma händelser skulle komma att förändras.

Jag förstod inte då att jag vingklippte mig själv, när jag hela tiden lade min lycka och mitt välmående i händerna på andra människor.

Genom att ge hela min omvärld makten att styra över hur jag mår och har det – för det är det jag gör när jag skyller på andra – så gör jag mig också oförmögen att själv påverka min situation och mitt liv.

Åren har gått och jag har nu bokstavligt talat kem-tvättat min hjärna. Idag ser alla mina upplevelser annorlunda ut, ändå är det inte så mycket som har förändrats. Det mesta är sig likt. Det enda som har förändrats är jag och min attityd. Mitt sätt att tänka.

En gång när jag diskuterade det här ämnet med en person fick jag höra:

Jaha, ja men då är det väl bara att vi säger till alla olyckliga människor att de ska tänka annorlunda då, så löser sig allt.

Jag valde att inte fortsätta diskussionen där och då. Det är inte så mycket lönt att tala för döva öron.

Det här med att förändra sig, att välja nytt, att göra på ett annat sätt det måste komma inifrån en själv. Det är klart man inte är en mästare på det på en gång och det är klart att det kan kännas motigt emellanåt, men om man inte vill förändras så är det lönlöst. Att tänka på kommando enligt någon annans tillsägelse är ju så långt ifrån framgång som man kan komma.

Men hur gör man då, om man vill? Men inte kan?

Tänk om det hade funnits ett enkelt svar på den frågan! Jag kan ge några råd på vägen om saker som har fungerat för mig. De kanske kan fungera även för andra?

Gör rent hus

Alla människor gör någon gång i livet fel. Genom att släpa med sig dessa fel så tyngs samvetet ned. Händelser runt omkring oss färgas av en dåligt-samvete-känsla. Genom att stå för det man gör och säga förlåt när det behövs lättas samvetet och omvärldens händelser kommer inte längre att tolkas som ”åh nu gjorde hon så för att jag sa så” etc. Dessutom sover man bättre med ett gott samvete. Och god sömn är mumma för välmåendet.

Hjälp andra

Det kan kännas eländigt och jobbigt. Och ju mer man fokuserar på det ju eländigare och jobbigare blir det. Motorvägarna i hjärnan blir djupare och djupare. Genom att hjälpa någon annan med något flyttas fokus från sitt eget elände. Saker hamnar i ett perspektiv. Att hjälpa någon är som att sätta balsam i ett trassligt hår. Det lenar. Det kan också användas som flykt. Vilket ju naturligtvis inte är bra. Att fokusera på andras liv mer än sitt eget, så att man slipper ta itu med jobbiga bitar gör ju bara att resan blir längre.

Den snabbaste vägen är igenom

Är det saker som du vet du borde göra men du inte tar tag i? Det kan handla om vad som helst som skulle vara bra för dig men det är lite för jobbigt. Att inte göra det jobbiga kan förlänga resan. Kanske kan du ta till nästa knep?

Be om hjälp

Låt andra få smaka på den go’a känslan av att få hjälpa till. Försök inte klara av allt ensam. Tag hjälp och livet blir lättare. Kanske har du lärt dig av din föräldrar att:

Bra karl reder sig själv.

Eller att:

Ensam är stark.

Då vill jag fråga dig en sak: Har du alltid gjort det dina föräldrar har sagt till dig? 😉

Känn tillit

Jag tycker ordet tillit är det häftigaste ordet som finns och en snygg palindrom. Det är sån fin symbolik i att ordet stavas likadant framlänges och baklänges. Motsats till tillit är kontrollbehov. Prova att släpp det. Låt bilföraren parkera bilen var den vill. Strunta i att tänk ut saker i förväg ”för det blir bäst då”. Det kanske kan bli bra, fast det inte blev som du tänkte dig?

Det kan inte bli fel, bara annorlunda.

Prova en annan tolkning

Du upplever det som att någon sårar dig med flit. Det kan vara sant. Och om det är sant så är det så. Du behöver inte bli en sämre människa för det. Däremot säger det en hel del om människan framför dig. Vill du verkligen vara med en sån som sårar dig med flit? Sträck på dig och gå därifrån. Men det behöver inte vara sant. Det kan handla om tusen andra saker än om just dig. Kanske en dålig nattsömn eller en usel start på dagen. Det kan få vem som helst att inte vara i sin bästa form. Det här låter fånigt kanske men testa att klipp bort dig själv ur bilden och säg till dig själv:

Jaha, den här personen verkar vara på dåligt humör.

Hur vi upplever livet handlar mycket om vilken attityd vi har. Testa en annan attityd och se hur du tycker det fungerar. Och är du inte nöjd kan du ju alltid gå tillbaka till din gamla.

Tips, tankar, idéer? Dela med dig i kommentarerna här nedanför.


Foto: Mister GC, FreeDigitalPhotos.net

[Dag 35 av #blogg100]

8 kommentarer

  1. Vet precis hur du menar. Jag har gjort samma resa och förändrat min inställning och attityd. Jag har också gjort slut med de personer som inte vill mig väl. Jag väljer hur jag vill må idag och väljer att inte lägga någon energi på människor som beter sig illa. Kan jag så hjälper jag.
    Jättebra skrivet! Alla kan vi om vi vill

  2. Åh, Cecilia! Det är ta mig tusan en fantastisk text, med ett galet vackert budskap!
    I alla fall är det mitt i prick min livsfilosofi som beskrivs här.
    /Maria

  3. Åh.. Skrattade igenkännande! 🙂 Gjort den resan med. Å sinnesrobönen är guld värd! Men måste inflika att om man från t.ex barnsben är ‘trasig’ och inte överhuvudtaget kan förstå begreppet tillit å kärlek så kan man behöva professionell hjälp för att förmå börja ‘välja’ det. Innan det är det liksom bara intellektuella övningar, som inte förändrar mkt. Men man kan VÄLJA att söka hjälp, vilket jag gjorde. Och man kan under tiden man får hjälp välja en bra attityd, å vara ärlig, vilket underlättar. Det jag ibland protesterat emot är när människor menar att man kan ‘tänka sig friska om de bara bestämmer sig’- vilket dels inte är sant och dels är en grov förenkling. Tankens makt är stor, men våra hjärnor är komplexa å ibland styr annat än frontalloberna, å det oftast om man har mkt dåliga erfarenheter. Då kan man behöva nya erfarenheter å ibland mkt hjälp. Men att ta emot hjälp kan vara svårt när man är rädd för människor. Men som sagt är det ändå det enda vettiga valet, för NEJ, ensam är INTE starkast. Tror ibland människor måste älskas tills dom förmår älska sig själva. Jag är ödmjukt tacksam för att människor valde att göra just det för den förvirrade ‘igelkott’ jag var. Kram på dig!

    1. ”Att tänka sig frisk om man bara bestämmer sig”. Jo jo. Det uttalandet visar på ett tydligt sätt hur djup okunskapen kan vara. Det fungerar ju inte så.

      Att vid behov be om professionell hjälp är naturligtvis viktigt. Jag har själv gjort det mer än en gång. Ändå står det inte med i listan här ovanför. Å andra sidan är denna lista på intet sätt komplett. Men denna punkt är viktig så tack för att du tog upp det!

      Tack för dina kommentarer och för att du väljer att dela med dig. Gôtt att inte vara ensam om detta!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att visa att du är en människa och inte en maskin, räkna ut talet nedan: *