Går det inte så går det ändå

Talade med en vän igår som berättade att artisten Dregen sagt:

Går det inte, så går det ändå.

Klockrent!

Om det går emot eller inte fungerar som man tänkt sig, får man helt enkelt hålla på och pröva tills det fungerar. Hitta en annan väg. Det finns många saker vi skulle vara utan här i världen om man bara hade gett upp vid första motgången eller misslyckandet. Bara för att det inte går just nu, betyder det inte att det aldrig går.

Hur gör man då för att hålla motivationen upp och vid liv? Ja, jag vet i sjutton, men jag tror att det behöver finnas en innerlig önskan att komma i mål. Jag tror man behöver känna ”kärlek för projektet”. Utan viljan att göra det man gör så tror jag helt enkelt inte man orkar med motgångar i längden.

Eller så fungerar i alla fall jag. Kanske gäller det fler?

Jag fick idag besked om att min Tack, det är bra! nu är klar och att den levererats från tryckeriet till den stora bokcentralen. Jag har sett foton på boken och en livs levande människa som håller i den. Alltså finns den på riktigt. Wow! Det har varit en lång resa.

Det är fantastiskt att göra en bok. Det är både roligt, jobbigt och periodvis ganska tråkigt.

Men det kan väl inte vara tråkigt kanske du tänker? Att göra sin egen bok. Jo. I ett visst skede är det faktiskt det. Det är så tråkigt så klockorna stannar.

I början är det jättekul. Att skriva text är roligt. Och enkelt. Sen kommer fasen då jag och redaktören jobbar ihop. Också jättekul. Att vända och vrida på meningar. Flytta omkring textstycken och få det hela att hänga ihop. Det är lite som att skulptera i lera. Först är där bara en stor klump och successivt formas en figur.

När detta är klart skulle jag önska att också boken vore klar. Men icke. Nu kommer fasen då allt ska kontrolleras. Och kontrolleras. Och igen. Korrekturläsa suger. Förlåt men hittar inget bättre sätt att beskriva det på. Det är blää.

Men det finns en belöning. När manuset till slut är färdigt skickas det iväg och hips vips kommer en bok tillbaka.

Det är stort och jag är glad. På måndag kommer det en pall med böcker hem till mig och jag undrar lite hur det ska gå?  Tänker på mitt favoritvisdomsord:

Ingenting är omöjligt, ibland tar det bara lite längre tid.

Japp, så är det.

Hur gör du för att hålla motivationen uppe? Vad tror du har störst betydelse för att lyckas med det man föresatt sig? Berätta gärna i kommentarerna här nedanför.


Foto: Thomas Modig

[Dag 77 av #blogg100]

Prenumerera på bloggen

2 kommentarer

  1. Jag brukar tänka på Heidenstams ord: Bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge. Vad jag tycker är svårt är att inte vara för hård mot mig själv när det inte går bra. Kärlek för projektet var en bra beskrivning på det som ändå får en att fortsätta.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att visa att du är en människa och inte en maskin, räkna ut talet nedan: *