Livet blir enklare om vi hjälps åt

Blogginlägg: Livet blir enklare om vi hjälps åt av Cecilia Svensson

Igår hände något som inte händer alltför ofta. (Har det någonsin hänt?) Jag låste mig ute från min sommarstuga. Vi hade varit nere och tagit oss ett kvällsdopp och glada såg vi nu fram emot att få i oss lite mat. Väl hemma upptäcker vi att min husnyckel ligger där på fönsterbrädan, fast på fel sida glaset.

Hmm. Jobbigt läge. Hur gör vi nu? Vi har ingen telefon. Vi har två bilar, men inga bilnycklar. I det här läget är jag glad för att jag övat upp min förmåga att be om hjälp.

Jag gick upp till ett par grannar här på landet och förklarade situationen för dem och de erbjöd genast en mobiltelefon. Eftersom jag nuförtiden inte kan telefonnummer utantill behövde vi också surfa lite. Det går inte fort att göra det med obefintlig täckning.

Juniorens farmor har en reservnyckel till min granne hemma i stan (vars hemnycklar nu låg i säkert förvar i min stuga) som i sin tur har en reservnyckel till mitt hus. Nu var farmor oturligt nog (för oss) på konsert och kunde inte hjälpa till.

Tillbaka till ritningsbordet. Låt oss kläcka nästa briljanta idé.

Min granne i stan har nyligen haft en rörmokare hemma hos sig. Rörmokaren har fortfarande kvar nyckeln till min granne!

Det blir en vända till upp till grannen på landet, en ny vända med surfning efter ett telefonnummer. Jag ringer rörmokaren (som också har gjort en hel del jobb hos mig) och han svarar fast det är fredag och klockan har passerat sju. Han vill gärna hjälpa till men han är bortrest.

– Jaha, ja det var ju …

– Fast det kanske kan gå att lösa, säger han.

Jag lyssnar villigt.

-Farsan är kattvakt. Jag kan ringa till honom och höra om han är där. Jag återkommer.

Efter en ganska lång stund ringer han tillbaka och berättar att han inte fick tag på sin far, så han började ringa runt till pappans grannar för att leta och fick till slut tag på honom. Och där hittade vi dominobrickan som löste alltihop!

Grannen på landet lånar generöst ut sin bil (med Bose-högtalare!) och junioren och jag åker in till stan. Hem till rörmokaren och där på gatan står pappan med en nyckel till min grannes hus. Nästa station: Grannen. Hämta min reservnyckel till mitt hus så jag kan komma in och hämta reservnyckeln till sommarstugan. Yes!

Tillbaka till skogs och hips vips var allt löst.

Junioren hade tidigare på dagen fått önska middag och det är en rätt som är superlätt att göra och går fort. Passade som fisken i handsken den här kvällen kan jag säga.

Till efterrätt bakade jag en äppelpaj och bjöd in ”håller-ordning-på-sin-egen-hemnyckel-och-lånar-ut-sin-mobil-och-bil-till-grannar-som-inte-gör-det” grannarna.

Vi avnjöt den på verandan denna fantastiska sommarkväll och det hela slutade väldigt bra.

Senare tänkte jag: Undrar hur den här kvällen sett ut om jag fortfarande hade druckit alkohol? Jag är rätt övertygad om att vi hade löst det, kanske med en krossad ruta? Jag är också övertygad om att det inte hade varit en gnutta trevligt.

Så härligt att man kan förändra sig.

Så härligt att jag kan förändra mig.

Med det och suveräna grannar så blir livet fantastiskt.

Hur känner du för det här med att be om hjälp? Berätta i kommentarerna här nedanför.


Foto: Suat Eman, FreeDigitalPhotos.net

[Dag 25 av #blogg100]

Dela gärna texten vidare!

Facebooktwittermail

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att visa att du är en människa och inte en maskin, räkna ut talet nedan: * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.