Jag vet inte hur många gånger jag gått förbi operahuset i Stockholm och tänkt att dit vill jag gå nån dag. Dagarna har gått och de har blivit till år. Men fortfarande inget operabesök.
I våras fick jag en present som gladde mig väldigt, nämligen en biljett till en balett som spelades på Kungliga Operan i Stockholm! Jag skulle få se Sylfiden och det gjorde mig inget att det inte var just opera, bara det att få komma in i huset var stort för mig. Dagen kom och när dörren öppnades och jag gick in i salongen så bara brast det – tårarna började rinna och jag hulkade. Det var så vackert och så stort att få uppleva denna min gamla dröm. Uppsättningen av baletten var speciell. Det var skotskt tema och de dansade i kilt. Kul! Det var också otroligt vacker musik. Ett fint minne.
Och igår uppfylldes drömmen om att få se en opera på Operan! Jag hade förmånen att få välja vilken opera som skulle ses. Livet blir så himla mycket roligare med humor så jag valde en opera med just humor – Barberaren i Sevilla.
Vid det här besöket kunde jag gå in utan att brista i gråt, men visst, ögonen fylldes med tårar över hur stort och fint och vackert det är där inne.
Musiken var underbar och uppsättningen humoristisk. Som när Malena Ernman står på balkongen och man ser en hand röra sig bakom henne och istället för att hon avbryter sin sång på ett operasätt (lite vackert och värdigt eller hur jag ska förklara) så bara utbrister hon i ett gurglande ljud som är svårt att härma. Kul att gå emot ”reglerna” om hur saker och ting får och inte får vara.
Jag hörde en bra filmreplik en gång: ”Dreams don´t have deadlines!” (Ungefär: Drömmar har inget bäst före datum.) Så är det. Det går att drömma om precis vad som helst och det finns inget som säger att vi inte kan få det vi drömmer om. Ibland kan det bara ta lite längre tid innan den uppfylls. Typ 30 år.