Fascinerande beteende

Möttes idag av ett beteende som … ja, jag väljer att kalla det fascinerande.

Jag skulle byta en sak i en butik och när jag kommer till disken finns en liten kö bestående av två personer. Ganska snart rör sig kön och killen framför mig blir expedierad. Efter en stund kommer en kvinna in i butiken. Hon går fram och tar en nummerlapp och säger sen till killen i kön, som alltså håller på att tala om sitt ärende, ”Hade du nummer 38?!” Killen, expediten och jag står där som sillar på torra land och alla liksom kippar efter luft på nåt vis över det totala oborstade sättet och han säger till slut ”Öhh, näe. Jag visste inte att man skulle ha en nummerlapp.”

Han backar undan. Expediten börjar hjälpa denna ”fascinerande” människa. Jag står och förundras över hur man kan vara så fräck som hon var.

Det gick inget vidare för henne och hennes dvd-spelare och jag måste säga att jag får horn vid sådana här tillfällen och jag ler. Ja, det är kanske inte så märkligt att din grej måste skickas iväg och att du får besked om fyra veckor hur det går? tänker jag. Detta på en affär där det normalt sett aldrig är nåt trassel med att byta. ”Där fick du, bitch” (pardon my French) har jag lust att säga till henne. Men jag gör inte det. Jag står och ler. Jag tänker att jag är tacksam över att hon visar mig hur jag inte vill vara.