Jag tittar aldrig på Melodifestivalen helt enkelt för att inte är intresserad. Det har ju inte gått att undvika ”the buzz” kring herr Randelids bidrag. En viss nyfikenhet uppenbarar sig. När min dotter säger att hon vill visa mig ett bidrag från gårdagens sändning så blir jag glad att det är just den som jag har undrat kring som hon plockar fram.
Att se någon gå utanför normen och ramarna – etablerade författare ska ju liksom inte rappa i Melodifestivalen, det är ”fel” – och sedan att få budskapet uppläst med den intensiteten och på skånska – ja, jag måste säga att jag blev glad! Jag tycker det var en cool låt och den framfördes med bravur. Och dessutom håller jag med – kärleken är baske mig ett mirakel!