En av mina bekanta har önskat köpa min bok, men det har bara inte blivit av. Våra vägar har inte korsats och själva livet har väl kommit emellan. Nu visade det sig att han skulle hit till min stad och eftersom jag är hemma och kurerar min förkylning så var ju även jag här, vilket inte hör till vanligheterna.
Han kom hit och jag gick till boklagret för att hämta hans bok. När jag kom tillbaka sa han:
– Nej, jag ska ha två. Det är ju snart jul och jag ska ge bort en till min mor i julkapp.
(Jisses ja, det är ju jul snart!!)
Jag blev alldeles varm i hjärtat. Dels för den fina tanken och även av den go’a känslan att jag har skrivit en bok som någon vill ge bort till någon annan. Det känns jättestort. Det är lite svårt att skriva om det, märker jag. Är rädd att det ska låta skrytsamt.
Jag menar inte att skryta. Jag är bara så himla glad.